Jag var på Sahlgrenska idag.
Herregud. Det är ju bara brudar där. I alla fall 98%. Under rundturen gick vi förbi två killar, de enda jag såg, och de pratade högt om hur många gånger de hade kissat idag. Det hade någonting med vätskebalansen att göra. Jag tror att det syntes på mina sofistikerade skor att jag är annorlunda. Jag tror att många lade märke till det.
Jag känner mig ambivalent inför hela detta nya konstprojekt. De nya lokalerna är estetiskt tilltalande men man får nog aldrig lyssna på några långa pretentiösa diskussioner om litteratur eller Latinamerika. Man får inte heller lyssna till någon som högljutt misstolkar poesi eller satsdelar. Det smärtar mig.
Men man slipper i alla fall lärarstudenter. Och det är ju fanimej inte dumt. Vem som helst kan ju nämligen bli lärare. Det spelar ingen roll om du är ful, korkad, illa klädd, ointelligent eller skabbig så länge som man alltid tycker att man kan läsa lite mer didaktik och att det är för lite Astrid Lindgren i skolan. Skulle de små liven få läsa lite mer om Pippi Långstrump skulle många sociala problem i skolan liksom försvinna av sig själva. Effekten skulle öka om Astrid fick Nobelpriset postumt. Lärarstudenternas huvudsakliga uppgifter består av att komma försent till varje lektion, ställa störiga frågor, prata med bänkgrannen under föreläsningarna, protestera mot kursinnehållet ("Måste man läsa allt det här?") och ha på sig fula kläder och lika ful ryggsäck. Lärarstudenter är inte heller sällan kärringjävlar, eller så kallade övervintrare. De är flockdjur och håller sig nära andra kärringjävlar och låter som en hel hönsgård när de tar en fika. Sedan går de ut och skrävlar över sina Marlboro 100's eller mentholcigaretter. Den som lyckas med att vara äldst i gänget hostar över en Blend No. 4 (formerly known as Ultra Light).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar